Jag har försökt att ge dig hela skulden fast jag innerst inne vet att den är min.



Ja, vissa stunder kan det kännas ensamt,
Och du undrar vad jag tänker på,
Så jag håller hårt och kryper tätt intill dig,
Som om hon skulle försvinna då,
O vi talar sällan om våran framtid,
Vi talar aldrig högt om det vi har,
Dina drömmar blir allt svårare att se,
Och mina finns snart inte längre kvar.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0